Ouagadougou...
Smaka på det namnet en stund. Hela namnet smakar Afrika.
Ouagadougou är huvudstad i Burkina Faso och ligger i Västar Afrika.
Jag är här för att vara med på ett seminarium som PMU har med sina partners i Västafrika. Det händer en massa bra saker som gör livet bättre för människor här, och det är ju vad mission handlar om. Antingen jag jobbar med bibelskolearbete eller byutveckling så är jag med och bygger Guds rike. En holistisk människosyn är ju bibelns människosyn och Guds intresse gäller hela människan. Vi har jobbat med påverkansfrågor, HIV/AIDS, utbildning.... men också med IBRAs evangelisation, ICBIs bibelskolearbete, barn- och ungdomsarbete i församlingarna m.m.
Ouagadoudou i all ära, en att komma ut från stan och ut på den Afrikanska landsbygden det är något annat. Jag besökte i onsdags en liten byn ett par timmars bilresa utanför Ouagadougou och där drabbades jag av det som för mig är Afrika. Enkel livsstil och fantastiska människor, där mötet med människor är viktigare är prylar. Där gästvänlighet är en naturlig livsstil.
Folket i denna by, i Sahelområdet, tillhör ett folkslag som kallas Fulani och betsår av över 30 miljoner människor, och är utspridda i flera länder i Västafrika. 99% av dom är muslimer och tillhör en av Västafrikas minst nådda folkgrupper.
Jag reste tillsammans med Marcus Lennartsson och Jonathan Ballah från IBRA. Det finns en församling som arbetar bland fulanifolket med ett koncept som kallas DMM (Disciples Making Movement). Det var en fantastisk upplevelse att besöka deras center i denna lilla by. Här, mitt i en total muslimsk kontext har man arbetat i snart sju år. Man bygger inga stora kyrkor utan konceptet bygger på små grupper som nås av evangeliet och bildar nya grupper. Under dessa år har man startat ett antal sådana här husförsamlingar med pånyttfödda muslimer.
För att nå in i sådana här områden gör man olika insatser för att vinna människor förtroende. Här hade man valt att arbeta med barn. Vi damp ner rakt i ett av veckans två barnmöte, med hundratals barn. Totalt möter man 1000 barn varje vecka. Man sjunger, har en bibelberättelse, bjuder på ett mål mat, leker. Genom barnen når man in i familjerna och byarna.
IBRA planerar ett samarbete med denna kyrka och när vi satt ner och samtalade med en av ledarna och man hörde vad jag och ICBI sysslade med blev man eld och lågor. Man har stort behov av att träna sina församlingsplanterare. Unga människor som själva har mött Jesus kommer hit till byn för träning i tre månader och ger sig sedan ut föra att starta nytt arbete i nya byar. Under sin vistelse får man träning i att vinna andra, bygga en husförsamling, träna en ny ledare o.s.v. Man får också träning i att driva en enkel affärsverksamhet, boskapsskötsel och jordbruk. Man drev en liten affär, som både var träning och inkomstkälla, en restaurang, ett litet jordbruk o.s.v.
Dessa ungdomar behöver fortsatt träning och hjälp att leda andra. Eftersom många av dom är nomader har man svårt att träffas fysiskt, men såg en stor potential att kunna göra det via mp3-spelare, minneskorten i telefoner m.m.
Jag hoppas verkligen att vi ska kunna hitta människor och församlingar i Sverige som skulle vilja vara med och stödja och göra detta till en verklighet. De över 30 miljoner människor som är Fulanifolket, måste få höra evangeliet om Jesus Kristus - vem kan göra det bättre än frälsta och tränade Fulanis.
Paul Waern
på resa i Västafrika
